Sjukutandiagnos

Det var en torsdag och jag behövde inte ligga speciellt länge på akuten innan jag fick åka iväg på CT och sedan upp på avdelningen. Jag fick middag som jag mest petade i pga illamående och sedan låg jag där i min lilla bubbla. Helst ville jag ligga i ett mörkt tyst rum alldeles ensam, minsta ljud eller ljus var jobbigt. Ändå hade jag konstigt nog inte så farlig huvudvärk. Jag tyckte det kändes jobbigare med yrseln, illamåendet och balansen. 

På kvällen ville personalen kolla hur mycket urin jag hade i blåsan. När jag tänkte efter så hade jag ju inte kissat på hela dagen. Sagt och gjort, det var för mycket i blåsan och man bedömde att jag skulle få en kateter då jag inte kunde ta mig upp på toa.

Sedan kom fredagen och ronden. Jag fick åter dra händelseförloppet. Man berättade sedan för mig att CT:n var u.a., gjorde en snabb kroppslig "besiktning" där jag fortfarande var svagare i vänster sida. Sedan ville man att jag skulle gå en bit utan stöd vilket resulterade i att jag nästan ramlade omkull. Sedan var man klar för dagen. Jag lyckades tigga till mig ett piller mot illamåendet i övrigt fick jag ingenting mot några smärtor. Jag försvann i min bubbla igen och orkade inte prata med någon. Man beslutade att dra min kateter och se om jag kunde komma upp på toa. När sambon sedan kom hade sköterskorna stoppat han för att höra hur jag mådde psykiskt, man berättade att jag inte svarade på deras frågor eller berättade hur jag mådde. Jag hade nu knappt ätit nått på 2 dygn men när det blev dags för middag viskade man till sambon att man inte ville sätta något dropp. Sambon pratade med mig och sa att jag måste prata med sköterskorna då dem har svårt att bedöma och läsa av mig. Försökte förklara hur jag kände, att det gjorde ont med ljud och ljus. När kvällen kom blev jag placerad på toa för att försöka kissa. Det gick inte alls och en bladdersvan visade att det var för mycket i blåsan och en ny kateter sattes in. 

Sedan kom lördagen och jag kräktes hela morgonen. Ronden kom och man sa att det nog var migrän jag hade och att jag skulle få åka hem. Man skrev recept på Naproxen mot migrän. Det konstiga enligt min mening var att jag inte hade speciellt ont i huvudet. Men tydligen kan man få domningar, tappa blåsfunktionen, ljus- och ljudkänslighet, yrsel, illamående m.m. just av migrän. Nåväl, jag mådde ju inte bättre, hade kräkts hela morgonen men nog skulle det bli skönt att komma hem.     

Väl på akuten sattes jag i en rullstol med akutremissen från VC i handen. Jag hade nu börjat tycka att ljud och ljus var väldigt jobbigt. Jag kände hur jag drog mig tillbaka in i min lilla bubbla. Jag behövde inte vänta länge på vare sig att anmäla mig eller att få komma in till triagen. Inne på triagen fick jag dra händelseförloppet igen, hade lite problem att minnas både det ena och andra, jag blev prioriterad som orange. De körde mig i sängen till en sängplats med övervak på hjärta och POX. Jag fick lite syrgas i en grimma för att stävja smärtorna lite. Efter 20min kom läkaren, man beställde CT och jag skulle läggas in på Strokeavdelningen. All personal på akuten var underbar och det gick hur smidigt som helst! 

Som jag skrev för ett par veckor sedan, en helt vanlig eftermiddag upplevde jag något väldigt obehagligt. Det var som att åka i 200km/h baklänges fast att jag satt i soffan. Jag fick tunnelseende och såg stjärnor som susade förbi på sidorna. Efter 15-20 sekunder. Efter detta blev jag väldigt trött, tappade balansen och blev yr och illamående. Jag kände mig fumlig, tappade saker ännu mer, skrev fel på tangenterna osv. Vilade en stund men utan förbättring. Under natten vaknade jag av stickningar i vänster sida i ansiktet, det var avdomnat i vänstra ansiktshalvan.

Efter mycket peppande från personer i FB-gruppen om EDS som tyckte att jag absolut skulle åka in bestämde jag mig. På morgonen ringde jag 1177 och berättade vad som hänt dagen innan och att jag vaknade under natten och hade domnat bort i ansiktet. Dom rådde mig att ringa 112 vilket jag också gjorde. Klockan var runt 09:40, den som svarade tvekade aldrig om att skicka en ambulans. Jag skulle sitta ner, ta det lugnt så skulle en ambulans komma så fort det fanns tillfälle. I drygt en timme fick jag vänta innan dem kom. De tog lite kontroller och gjorde sedan bedömningen att VC kunde ta hand om mig. De frågade mig om jag kunde ta mig själv till VC men där sa jag snabbt nej och de fick köra mig hela låånga vägen till VC, kanske 800m eller så.

Väl på vårdcentralen gjorde man lite nya kontroller, nu blev jag allt svagare och domnade i hela vänstra sidan. Sjuksköterskorna på VC fortsatte ställa frågor och tydligen ansåg ambulanspersonalen att det tillkom ny information och att dem kanske borde ha kört till akuten istället. Men nu var jag ju på VC och kunde ju ta en sjuktaxi till akuten om läkaren på VC bedömde att det behövdes. Nu var klockan strax efter 11. Läkaren kom och ställde nya frågor, jag fick dra händelseförloppet för 5 gången den dagen. Sedan gjorde hon snabbt några kontroller och undersökningar och konstaterade att jag måste åka till akuten. En taxi beställdes, det tog till närmare 13:30 innan taxin kom.

Det har varit tyst på bloggen eftersom att jag varit inlagd på sjukhus. Hamnade dessutom på IVA (intensivvårdsavdelning) under ett par timmar. Nu börjar jag återhämta mig och kunna återgå till vardagen. Kommer när orken infinner sig att skriva om vad som hänt.