Sjukutandiagnos

Smärtorna i magen var fortfarande intensiva på måndagen och jag åkte därför till vårdcentralen. Fick inte träffa min läkare utan en annan men han var trevlig och bemötte mig väl. Jag berättade aldrig att jag varit på akuten natten innan för att han skulle göra en ordentlig och egen bedömning. Han lyssnade på hur allt började, att jag misstänkt förstoppning med att jag gått på toa och uteslutit detta. Jag berättade om att jag haft känningar från gallan tidigare och att jag misstänkte UVI. De tog CRP, njurprover och urinprov/urinodling. CRP var bra och urinprovet negativt för nitrit.

 

På torsdagen ringde läkaren och berättade att njurproverna var bra men att urinodlingen visade på en markant ökning av bakterier i urinen. De var ingen tvekan och jag fick antibiotika mot urinvägsinfektion. Jag åt det i 5 dagar och febern försvann. Smärtorna i magen gav inte med sig helt så jag testade att ta två dulcolax vilket satte fart på magen. Efter det har jag vid ett par tillfällen haft känningar från gallan, så jag funderar på om det kan ha varit någon kombination av gallsmärtor, urinvägsinfektion och lite trögt i magen.

På torsdagen för två veckor sedan efter att jag ätit lunch fick jag väldigt ont i magen och blev illamående. Smärtan satt högt upp i mitten av magen och strålade ut mot sidorna och bak mot ryggen/skulderbladen. Det kändes likt de gallsmärtor jag haft tidigare men de satt inte under höger revbensbåge som de gjort tidigare gånger. Jag försökte ignorera smärtorna men de gick inte och sedan fick jag också feber. Jag gick inte på toa varken på fredagen eller lördagen och misstänkte att smärtorna berodde på förstoppning, men på söndagen var jag på toa utan att smärtorna släppte. Min sambo tyckte jag skulle åka in till akuten, men efter alla gånger jag blivit dåligt bemött hittills var det inget förstahandsval.

Mitt på dagen på söndagen stod jag dock inte ut längre. Jag ringde 1177 som bokade en tid på jourcentralen kl 16:30. Väl där fick jag träffa en läkare som kände på magen, ställde lite grundfrågor och jag fick lämna ett urinprov. Man tog också ett CRP och en temp. Tempen låg på 38,1 efter att jag tagit Alvedon, vilket bara de gör att jag är riktigt dålig. CRP och urinprov var bägge negativa så jourläkaren visste inte riktigt vad mina smärtor berodde på, men han tyckte i alla fall att såhär ont skulle jag inte behöva ha! Han skickade mig därför till akuten med en remiss i handen.

Väl på akuten fick jag snabbt komma in på triagen, satt nog inte mer än 5 minuter i väntrummet och klockan var nog runt 17. Man tog puls, blodtryck och POX. Pulsen låg högt (så pass högt att sköterskorna hajade till och inte ville säga det högt utan bara vred på skärmen) men hur högt vet jag inte. Blodtryck och POX sa man inget om.

Jag fick sedan komma in på kirurgakuten, jag fick ett eget rum och uppmanades att lämna urinprov och ta en ny temp. Tempen var 38 men urinprovet kunde jag inte lämna förrän flera timmar senare pga att jag precis lämnat ett på vårdcentralen. Urinprovet var negativt för nitrit (vilket jag redan visste) trots att urinen var grumlig. Efter 7 timmar kom äntligen läkaren, han frågade lite snabbt om vad som hänt men jag han knappt berätta innan han avbröt och började prata om att blodprover och urinprov såg bra ut. Han totalt ignorerade att jag hade förhöjd temp och att när han kände på magen ömmade jag rejält över mc burneys punkt (över blindtarmen). Han sa att mina smärtor NOG bara var tarmrörelser och jag fick åka hem. Jag pratade knappt med någon personal på akuten mer än dem i triagen. Tiden som läkaren var inne hos mig var max 5 min. Nåja, jag åkte i alla fall hem trots att jag inte mådde bra och bestämde mig för att söka på vårdcentralen dagen efter istället.

Hej på er ute i vardagsvimmlet!

Här springer tiden iväg. Vi gör ju examensarbete nu, det sista vi gör på utbildningen, sedan är vi färdigutbildade elektroingenjörer! Ofattbart!

Mina bröstsmärtor är fortfarande kvar, de kommer och går. Så fort jag anstränger mig lite, vissa dagar kommer de även utan ansträngning och jag får ont i bröstet och blir andfådd. Andfåddheten varierar också med sämre och bättre dagar, men den finns alltid där. Så fort jag går exempelvis upp eller ner för en trappa känner jag hur de blir jobbigare att andas.

Det har faktiskt hänt en del medicinskt för min del. Jag har varit på jourcentralen och akuten pga smärtor i magen, ätit antibiotika mot UVI, jag har gjort spirometriundersökning och ultraljud på sköldkörteln. Kommer skriva om detta i separata inlägg så jag lämnar en liten cliffhanger så länge ;)

Har haft bröstsmärtor ett tag nu, utöver min takykardi och min andfåddhet. De kommer framförallt när jag anstränger mig. Tog blodtryck, puls och syresättning ikväll. Blodtrycket låg på 130/90 vilket är något högt för mig, jag pendlar dock en hel del i mitt blodtryck (även om de är vanligast att jag ligger åt de lägre hållet). Pulsen låg på 110-120 och syresättning var lite låg på 95-96 %. Känner mig slutkörd. Hoppas jag får ordentlig sömn inatt så jag är piggare till tentan imorgon.

Helgen har varit bra. I fredags åkte vi till sambons föräldrar. Där träffade vi alla hans syskon och även hans lilla syskonbarn på 4:a månader. Jag fick hålla honom ett bra tag, så nu har jag laddat upp min bäbismys för ett tag. Han hade dessutom kommit in i perioden när han bara ska stå, sätter man han ner så gråter han..

 

På lördagen mitt på dagen satte vi oss i bilen för att åka upp och äta lunch/middag tillsammans med några släktingar till sambon. Sedan skulle vi besöka hans morfars grav för att tända lite ljus. De är så himla vacker på kyrkogårdarna under allahelgona <3

 

Idag har vi inte gjort många knop. Eller jag har ju pluggat större delen av dagen men de är ju rätt stillasittande och mer ansträngande för huvudet än kroppen.

 

Visst har det känts lite extra i kroppen att jag haft mens, men ändå inte så att jag bara legat i sängen/soffan :) Så sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag haft en bra helg :D