Ryggskott
I torsdags satt jag nedsjunken på en stol på jobbet när de plötsligt smäller till långt ner i ryggen. De gick en stöt av smärta ut i benen och sedan gjorde de ont. Jag satt kvar och jobbade och tyckte nästan att smärtan dämpades efter någon timme. Så jag tänkte inte mer på de.
På morgonen dagen efter hade jag en molande och tryckande värk i ländryggen. Jag kör till jobbet och under dagens gång får jag mer och mer ont. På kvällen är smärtan ohanterbar och eftersom jag har andra symptom som domningar, inte gjort nr två och redan har problem med kisseriet m.m. ringer jag 1177.
Jag lyckas tjata till mig en läkartid på jourcentralen.
Läkaren gjorde en minst sagt bristfällig undersökning. Han kollade känseln och kände på ryggkotorna utanpå jeansen när jag fortfarande stod upp. Han kände inte ens tillräckligt långt ner på kotorna för att hitta där de gör som mest ont.. domen blev ryggskott.. Jag har aldrig haft så ont i ryggen tidigare. Jag fick en voltareninjektion innan jag fick åka hem igen. Påväg ut från vårdcentralen svimmar jag näst intill pga smärtorna. De var bara tur att en sköterska såg mig och satte en stol under mig innan jag säckade ihop. Jag fick inga recept men jag skulle höra av mig igen om jag inte blev tillräckligt smärtlindrad, blev sämre eller om jag inte kan göra nr 2 på toaletten.
Initialt ordinerade han vila. När värsta smärtorna lagt sig skulle jag försöka röra på mig i lagom mängd. Så nu är de soffläge som gäller i några dagar.
På morgonen dagen efter hade jag en molande och tryckande värk i ländryggen. Jag kör till jobbet och under dagens gång får jag mer och mer ont. På kvällen är smärtan ohanterbar och eftersom jag har andra symptom som domningar, inte gjort nr två och redan har problem med kisseriet m.m. ringer jag 1177.
Jag lyckas tjata till mig en läkartid på jourcentralen.
Läkaren gjorde en minst sagt bristfällig undersökning. Han kollade känseln och kände på ryggkotorna utanpå jeansen när jag fortfarande stod upp. Han kände inte ens tillräckligt långt ner på kotorna för att hitta där de gör som mest ont.. domen blev ryggskott.. Jag har aldrig haft så ont i ryggen tidigare. Jag fick en voltareninjektion innan jag fick åka hem igen. Påväg ut från vårdcentralen svimmar jag näst intill pga smärtorna. De var bara tur att en sköterska såg mig och satte en stol under mig innan jag säckade ihop. Jag fick inga recept men jag skulle höra av mig igen om jag inte blev tillräckligt smärtlindrad, blev sämre eller om jag inte kan göra nr 2 på toaletten.
Initialt ordinerade han vila. När värsta smärtorna lagt sig skulle jag försöka röra på mig i lagom mängd. Så nu är de soffläge som gäller i några dagar.
Kortisoninjektion!
I fredags stod jag inte ut. Jag gjorde som sköterskan jag pratat med hade sagt, jag sökte under akuttiderna. Jag var där vid 07, som tur var stod det inte så många i kö när jag kom och jag kunde sitta kvar i bilen. När klockan var kvart över 7 och det var en kvart kvar innan de skulle öppna började kön bli längre. Jag fick därför stå 15 min i kö. Jag hade ont, belastade mest på vänstra benet men jag bara bet ihop. Vad hade jag för val?! inga! Jag kom in på vårdcentralen och fick nr 7. Ändå rätt så tidigt nr! Bra tänkte jag och hoppades att det skulle gå snabbt. Precis när jag satt mig ropade en sköterska upp nr 1 och jag tänkte att idag kan det gå undan. Nummer efter nummer blev uppropade och efter inte allt för lång tid var det min tur.
Höfterna värkte enormt och jag stapplade mig fram, sköterskan såg tydligt att jag hade ont i höfterna, turligt nog var det bara runt hörnet jag skulle gå! Jag sa som det var, att jag hade ont i höfterna och de kunde hon ju se. Hon satte direkt upp mig på en läkartid till min läkare. Jag betalade i kassan och satte mig sedan och väntade.
Ganska snabbt kom min läkare och ropade upp en annan patient, hon tittade lite bekymrat på mig och sa att hon snart skulle hämta mig. Jag var nästa på tur. Väl inne hos läkaren fick jag ta av mig byxorna och lägga mig på en brits. Hon kände fotleder, knän och höfter för att känna om de var värmeökat och om någon pågående inflammation fanns där. Sedan lyfte hon och vred benen i olika vinklar och ganska snabbt konstaterade hon att mina höftmuskler är inflammerade. Hon frågade om jag tagit något inflammationsdämpande, jag sa att jag tagit Naproxen i en vecka, hon undrade då om det blivit något bättre. När jag sa att det inte haft någon effekt alls sa hon snabbt att då sätter vid några kortisoninjektioner. Sedan försvann hon iväg för att hämta grejerna. När hon kom tillbaka kände hon över mina muskler, ritade ringar för att markera där det gör ont. Jag fick sedan 3 st injektioner, två på höger sida och en på vänster. De hade en bedövande effekt till en början och jag tyckte det kändes mycket bättre. Jag kunde lyfta benet utan att det gjorde speciellt ont.
Efteråt pratade vi lite och jag nämnde att jag hade haft domningar i armar, ben och uppe på huvudet. Jag förklarade att jag tappar känseln i tårna och att de känns som att strumpan ligger mellan tårna fast de egentligen är känselbortfall som gör att jag känner tån som ligger emot på ett annat sätt. Då släpper hon bomben, hon säger att mina domningar beror på att jag hyperventilerat.. VA?! Ursäkta??! Hon förklarade att det är vanligt och inget farligt att man domnar i ben och armar när man hyperventilerar. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, hennes ork slog omkull mig. Men herregud! Hon kan inte mena allvar. Skulle jag alltså omedvetet sitta och hyperventilera och få domningar lite här och var på grund av det? Nej! De köper jag inte! Jag hoppas att det handlade om stress, att hon inte lyssnade ordentligt pga att tiden var ute. Jag ber till gudarna att det är så. För jag behöver hennes stöd och förtroende. Jag väntar en stund innan jag gör ett nytt försök.
När jag kom hem på kvällen hade den smärtstillande delen av kortisoninjektionerna gått ur. Jag hade åter riktigt ont och jag kunde omöjligt sova på sida den kvällen för dels gjorde musklerna ont men också där hon stuckit. Idag har det gått fyra dagar sedan jag fick injektionerna och de har faktiskt hjälpt! Jag har inte ont alls idag och går obehindrat igen! Igår kunde jag till och med skotta snö... Det fick jag dock bittert ångra idag när ryggen beklagat sig..
Nu är det slutspurten på min utbildning så jag har inte möjlighet eller tid att ta tag i problemet med domningarna, att kriga mig fram igen, just nu. Jag försöker även att få ett jobb men de verkar helt klart svårare än jag trott...
Jakten på hjälp!
För två dagar sedan skrev jag om mina smärtor i höfterna, de som fick mig att gråta av smärta för första gången. Eftersom jag fortfarande knappt kan gå och har ont i höfterna tänkte jag att nu är de nog dags att söka hjälp. Mina domningar har också blivit sämre.. Så igår bestämde jag mig! Jag ska kontakta min vårdcentral.
De har ett system för akuttiderna där du tar en speciell nummerlapp när de öppnar. Då får du sitta ner och vänta tills ditt nummer ropas upp av en sköterska som gör en första bedömning. Om sköterskan bedömer att du behöver träffa en läkare sätter dem upp dig på en akuttid samma dag. Problemet med dessa nummerlappar är att folk (ibland över 15 personer) står i 30 min och köar utanför vårdcentralen innan de öppnar, om man får ett nummer över 15 så är de inte säkert att det finns några akuta läkartider kvar. Jag kan omöjligt stå i kö med mina höfter...
Därför ringde jag vårdcentralen idag. En sköterska ringde upp mig 10:50 och jag berättade att jag har ont i bägge höfterna och har svårt att gå. Hon ställde lite frågor om hur länge, om de gjorde mycket ont. Jag förklarade läget och då sa hon att jag får söka på deras akuttider... Sa då att jag vet att de brukar vara mycket folk så att man måste stå i kö ute och vänta vilket jag inte klarar av. Då sa hon att då får jag komma vid 8:30 när dem öppnar istället och ta en lapp då så får dem hjälpa mig. Av erfarenhet vet jag dock att de om man inte får ett lågt nummer tar läkartiderna slut och man tvingas söka på samma sätt nästa dag. Hon sa att jag kunde ta Alvedon så länge, eftersom de är helgdag imorgon. Berättade då att jag redan äter smärtstillande pga min grundsjukdom och flikade även in att jag haft domningar i kroppen. Återigen hänvisade hon till akuttiderna och sa att de är bra om jag försöker vara där så tidigt som möjligt för att få en läkartid sen var hon så snabb på att avrunda och avsluta så jag han aldrig ta upp att jag ville ha en telefontid till min läkare..
Ingen vidare respons och de verkade inte vara speciellt tillmötesgående. Jag bestämde mig ganska snabbt efter vi lagt på för att ringa igen och be om en telefontid till min läkare. De var ju vad min läkare bett mig göra om jag blir sämre, då skulle jag be om en telefontid och sedan skulle hon försöka klämma in mig. Så jag ringde igen och skulle bli uppringd kring 15..
Sköterskan ringde vid 14:30 och jag sa att jag ville ha en telefontid till min läkare. Då fick jag veta att hon har semester den här veckan och att nästa telefontid är på onsdag nästa vecka. Hon undrade vad saken gäller och då sa jag att om telefontiden inte är förrän på onsdag kommer jag nog hinna komma in till vc på en akuttid innan dess.
Då tyckte hon att vi skulle stryka min telefontid och att jag skulle söka på akuttiderna nu på fredag istället, för då skulle min läkare vara ansvarig läkare (hade hon inte semester den här veckan??). Jag berättade då att jag har ont i höfterna och inte kan stå i kö och undrade om dem inte kunde lägga in en lapp åt min läkare, då vi kommit överens om att jag skulle ringa in om jag blir sämre. Då hörde jag hur sköterskan skrattade åt mig (även om hon försökte dölja det) och sa att nej de kunde hon inte göra. Sedan sa hon att antingen får jag komma dit i tid på fredag för akuttiderna så att jag får ett tidigt nummer och kan träffa min läkare eller så kan hon ge en telefontid på onsdag nästa vecka. Då sa jag att då får jag väl försöka lösa de på något sätt. I det skick jag är nu kan jag omöjligt stå i kö och vänta så jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att få en tid..
Gråtit av smärta
För första gången har jag vaknat under natten och gråtit av smärta.. Bägge mina höfter men framförallt min högra har värkt nått fruktansvärt inatt. Har vaknat fler gånger och gråtit för att de har gjort så ont. När jag klev upp kunde jag konstatera att min högra höft definitivt har subluxerat och legat ur läget under natten då de känns konstigt när jag rör på benet. Musklerna runt höften krampar på något märkligt sätt.. Jag tog en av mina vid behovsmediciner så fort jag klivit upp för att jag ska kunna ta mig igenom dagen.
Idag ska jag bara vila. Ville inte alls kliva upp ur sängen idag men tänkte att de nog ändå är bäst att komma upp en stund. Jag la mig i soffan och här ligger jag nu med datorn och har en bok redo på bordet. Känner att jag nog borde sova en stund då jag är helt utmattad.
Inte nog med smärtorna och domningarna, till råga på allt hade mina händer svullnat under natten så jag fick tvåla av mig mina ringar. Känner mig så naken utan dem men vill inte riskera att behöva klippa av dem på akuten ifall händerna svullnar för mycket.
Mår inte bra..
Under en veckas tid har jag haft domningar i armar, ben och huvud.
Domningarna i armarna och benen kommer och går. Det börjar alltid med att jag får en känsla av att jag blir iskall i armar och ben, sedan domnar/sticker de i dem och jag får känselbortfall. De håller i sig olika länge men återkommer flera gånger om dagen.
Domningarna på huvudet sitter precis ovanför nackkotorna fast mitt på huvudet. De är ett avgränsat område på huvudet som går ner mot nacken som domnar och sticker. De känns nästan som att de kryper under skinnet. Dessa domningar har jag konstant men de varierar i intensitet och känns mer eller mindre vid olika tillfällen.
Jag vet inte vad de beror på, om de hänger ihop med mina andra besvär eller om detta är något nytt och eget.
Domningarna i armarna och benen kommer och går. Det börjar alltid med att jag får en känsla av att jag blir iskall i armar och ben, sedan domnar/sticker de i dem och jag får känselbortfall. De håller i sig olika länge men återkommer flera gånger om dagen.
Domningarna på huvudet sitter precis ovanför nackkotorna fast mitt på huvudet. De är ett avgränsat område på huvudet som går ner mot nacken som domnar och sticker. De känns nästan som att de kryper under skinnet. Dessa domningar har jag konstant men de varierar i intensitet och känns mer eller mindre vid olika tillfällen.
Jag vet inte vad de beror på, om de hänger ihop med mina andra besvär eller om detta är något nytt och eget.
