Sjukutandiagnos

Igår var vi iväg till sambons föräldrar, åt middag, umgicks och spelade kort. Det var roligt, för jag VANN!! :D Visserligen bara en gång men ändå ;) Jag brukar alltid komma sist, tur i spel brukar jag inte ha. Men ibland lyser tydligen solen på mig.

 

Vi kom dit runt 14-15 tiden, satt och pratade ett par timmar tills maten blev klar. Konstigt att maten alltid är så himla god när man inte lagat den själv. Vi åt kokt potatis, något slags kött, grönsaker och brunsås! Något så enkelt men riktigt gott. Sedan blev det lite småprat igen innan kortleken plockades fram. Vi spelade först en typ av hjärter sju och det var då jag vann :D Efter detta spelade vi fyrmanswhist där jag och sambon förlorade. Sedan bytte vi till poker med sista stick. Det har jag aldrig varit bra på och inte heller denna gången.

 

När klockan var runt 18-19 tiden började jag känna av min nacke och huvudvärken trängde sig på, även energin började försvinna och gäsparna kom tätt. Fick höra ett par gånger att klockan inte är mycket och att jag inte kan vara trött än.

 

Vi kom även in på träning och kost när jag plockade fram min Lifesum efter middagen. Sambons mamma frågade vad jag tränar och jag sa att jag kör utmaningen, går till och från skolan och går på sjukgymnastik. Enligt henne skulle dock inte sjukgymnastiken ge något, jag kan inte uttala mig eftersom jag bara gjort det en gång hittills och med största resultatet SMÄRTA. Nåja, dom frågade i alla fall varför jag går på sjukgymnastik och sambon berättade att jag var överrörlig i lederna (lite skönt att jag slapp berätta allt) och jag fyllde i lite. Så nu vet dem också att jag har problem. Det sambon och alla andra inte förstår är tyvärr det med energin, att jag inte orkar lika mycket, även om jag ibland (ofta) pressar mig över vad jag egentligen orkar och sedan får ta smällen efteråt.

 

ALLT skulle vara så mycket lättare med en diagnos.