Nybesök hos sjukgymnasten

Har precis kommit tillbaka från mitt första besök hos sjukgymnasten. Jag är fortfarande glad och blev positivt överraskad, det var ett mycket givande besök och sjukgymnasten verkade påläst. Klockan 11:30 hade jag min tid. När klockan var 10:40 gick jag hemifrån och jag han precis komma fram i tid. Eftersom att smärtan i högra höften blivit bättre när jag inte promenerat på nästan 2 veckor tänkte jag göra ett försök att gå till sjukgymnasten, det är en promenad på kanske 2,5km. Efter mindre än halva sträckan kom höftsmärtan tillbaka. Varje steg gjorde ont och jag gick i snigelfart. Där och då ångrade jag att jag inte tagit kryckorna, då kanske jag hade sluppit höftsmärtan. Fast å andra var det ju bra att jag kunde berätta för sjukgymnasten att jag inte klarar att gå mer än 1km utan att jag får ont. Har aldrig testat hur mycket kryckorna hjälper mig då jag aldrig gått på några långa promenader med dem än. Det blir när skolan börjar igen (på onsdag). Nåja nu hamnade vi lite off topic så vi återgår till sjukgymnastbesöket.
 
Jag kom fram, betalade och blev hämtad direkt av sjukgymnasten som visade mig in på ett behandlingsrum. Där fick jag berätta min historia och vilka besvär jag har. Som vanligt missar man 80% av allt man vill få fram. Han berättade att han hade fått en remiss, eller lite mer än en remiss (en massa information) från min läkare kring något som kallas Ehlers-danlos. Jag berättade att det var jag som startat utredningen kring EDS då läkarna jag sökt till tidigare inte har hittat någon förklaring till mina besvär men att jag tycker att det inte går att ignorera att mycket stämmer in på EDS. Han frågade lite om vad jag visste om EDS och berättade vad han visste och han erkände att han inte är någon specialist på just EDS. Han läste hela brevet som reumatologen hade skrivit men med mitt dåliga minne så kommer jag inte ihåg vad som stod. Jag tror jag ska höra om jag kan få en egen kopia av brevet. Sedan berättade han att han skulle göra en generell överrörlighetsundersökning och kontrollera mig enligt en skala med 9 poäng, beighton, men som han kallade något annat.  
 
Jag fick sätta mig på britsen och lägga händerna med handflatorna uppåt respektive nedåt, vet inte riktigt vad han kontrollerade här. Sedan bad han mig att dra lillfingret på vänster hand bakåt uppåt, och fortsätta med resten av fingrarna på vänster hand. Sedan gjorde han något likande och testade stabiliteten. Här fick jag mitt 1:a poäng på vänster lillfinger som böjdes >90 grader bakåt. Sedan gjordes samma sak på höger hand men här fick jag ingen poäng då lillfingret var precis 90 grader ( jag tycker nog att han var lite snål här ;D ). Sedan gick han vidare till mina tummar, som med lätthet kan läggas jäms med underarmen, först fick jag göra det själv och sedan gjorde han det medan jag slappnade av. Där fick jag 1 poäng på varje sida. Här frågade jag lite försiktigt om jag är överrörlig och det säger han att det är det ingen tvekan om i de leder han testat hittills. Sedan fick jag ställa mig upp och han testade om jag kunde sätta händerna i backen med raka knän (vilket inte är några problem) och jag fick sträcka ut armarna framför mig. Jag fick 1 poäng för händerna i backen med raka knän. Sedan ville han mäta hur stor min översträckning i armbågarna är så jag fick lägga mig på britsen och lägga armbågen mot kanten så att den delen av armen som sitter nedanför armbågen hängde utanför. Han mätte drygt 20 grader på vänster sida och drygt 15 på vänster. Detta gav mig 1 poäng på varje sida.
 
Sedan fick jag ta av mig på överkroppen och sätta mig på britsen, nu kontrollerade han rörligheten i mina axlar, det var inte skönt! Jag fick göra olika rörelser och han vred axellederna åt olika håll. Ett exempel var att jag fick slappna av i axlarna och att han sedan drog armen nedåt och kunde då känna ett glapp i leden, det är ingen skön känsla. Jag berättade att så brukar det hända och kännas när jag exempelvis bär matkassar, det förstod han mycket väl. Sedan sa han att jag är en sådan patient som man önskar att man hade en elev med sig som kan få känna hur det känns när lederna är överrörliga. Efter den smärtsamma axelundersökningen frågade han varje gång jag visade eller sa att det gjorde ont om jag orkar fortsätta, det kändes verkligen som att han brydde sig och förstod mina besvär. Sedan fick jag ta på mig tröjan och ta av mig byxorna istället. Han kollade då på mina fötter och såg att jag är plattfotad och att min vridning inåt i fotlederna gör mig lite kobent. Sedan fick jag se mig själv i spegeln och han bad mig böja knäna bakåt så långt det går. Jag berättade att det är såhär jag brukar stå (med knäna bakåt) då jag måste anstränga mig för att ha knäna raka. Sedan fick jag lägga mig på britsen igen och han kontrollerade hur rörlig mina fotleder är genom att jag fick göra olika rörelser, bland annat fick jag göra lucia med fötterna (dvs fotsulorna mot varandra) och hur dem beter sig i avslappnat tillstånd. Sedan kontrollerade han översträckningen i knäna, där mätte han likt armbågarna drygt 20 grader på vänster sida och drygt 15 på höger vilket gav mig 1 poäng på varje sida. Han kontrollerade också höfterna vilket var det mest smärtsamma, framförallt höger sida, men han märkte när det gjorde ont och antingen slutade han eller frågade mig om jag orkar lite till. Jag fick klä på mig och sedan ville han se när jag gick lite, så jag fick ta en liten promenad i korridoren. Han tycker min gångstil är lite haltande och instabil.
 
Summan av detta blev att jag definitivt är generellt överrörlig och att jag fick 8/9 poäng på beighton skalan, precis på gränsen till 9/9. Sjukgymnasten sa att det inte är någon tvekan om att jag är mer rörlig än normalt. Han skulle nu skicka ett svar till min VC-läkare med resultaten av undersökningen så får vi se hur vi tar oss vidare. Han skulle också skicka en remiss till ortopedteknik så att jag kan få inlägg i skorna p.g.a. min plattfot, han nämnde även eventuella fotledsortoser. Jag berättade också om mina problem med att bänkarna är för höga i skolan så jag fick en förhöjningskudde som jag kan använda i olika sammanhang. Just nu har jag den som stöd bakom ryggen när jag sitter i soffan. Sist men inte minst så bokade vi en ny tid till den 14/1 då vi ska gå igenom ett sjukgymnastikprogram.
 
När besöket var över fick jag kapitulera och ringa sambon för hämtning, jag skulle inte klara att gå hem. Här sitter jag nu och käftsmällen har kommit (dels av besöket men också mitt träningspass igår). Varje led gör ONT efter att ha utsatts för testerna och alvedonen ger INGEN lindring. Nu ska jag vila! Hoppas jag fått med allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0