Axelluxation

Inatt vaknade jag av att vänstra armen gjorde väldigt ont och var halvt bortdomnad. Jag kunde inte röra armen för det gjorde ont och fingrarna ville inte riktigt lyda mig. Jag låg stilla, ville knappt andas för att de gjorde ont i axeln. Tog högra handen upp mot axeln och kände att den vänstra axeln var ur led. Jag försökte ignorera det, men det var omöjligt att somna och musklerna började krampa allt mer. Tog tag om vänstra armen med den högra och fick lirka tillbaka den i rätt läge. Känslan när den hoppar tillbaka går inte att beskriva, det gör ont samtidigt som det är väldigt skönt och en otrolig lättnad.
 
Där ett tag när musklerna krampade som mest var mina enda tankar att jag måste väcka Jonas och be han ringa 112. Men sedan tog jag mig samman och bestämde mig för att i alla fall göra ett försök själv innan jag viker mig och ringer efter hjälp. Med tanke på hur jag blivit bemött på sjukhuset den senaste tiden ska det mycket till innan jag vänder mig dit utan remiss och uppbackning från VC. Det är ju dock inte första gången axeln åker ur läge, men första gången musklerna krampar så. Det gick ju bra trots allt och armen funkar även om den är lite mer öm än vanligt :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0