Sjukutandiagnos

Detta är väl egentligen gammal info vid det här laget men jag har inte riktigt tagit upp det här på bloggen tidigare. För övrigt var det på tok för länge nu sen jag bloggade sist, jag som trodde jag skulle bli bättre på att uppdatera... 

 

Hur som helst. Om jag minns rätt så var det under sommaren som jag först började få besvär. Jag satt på jobbet och det kändes som att det skavde i mitt vänstra öga, ungefär som när man får en ögonfrans i ögat. Men jag gick till spegeln upprepade gånger och försökte få ut vad det nu var. Men jag såg aldrig skymten av något och inte heller syntes något på ögat. Det var bara en känsla. Sen efter en liten stund märkte jag att synen på det vänstra ögat var mycket sämre, det var som en hinna och jag kunde inte få någon skärpa. Jag tänkte väl att det var en följd av att ögat var irriterat. 

 

Men när jag kom hem så gick jag på toa direkt och kollade mig i ögat, något måste finnas där som irriterar. Nu började man också kunna ana att ögat var lite rött, några blodkärl var extra stora och röda. Jag tänkte inte mer på det utan fortsatte som ingenting. Men när jag vaknade nästa dag och ögat var ännu rödare, synen ytterligare sämre och jag hade väldigt ont, så jag ringde 1177 som hänvisade mig till ögonmottagningen. Jag fick en akuttid samma dag kl 14.

 

Jag blev kvar länge den dagen och flera läkare tittade på ögat, i mikroskop och på foto. Man tyckte tillslut att jag hade något så ovanligt som inflamamtion i ögonvitan, sclerit. Man satte därför in ögondroppar för att behandla det lokalt i ögat. Men efter 2 dagar stod jag inte ut längre, det fortsatte att bli sämre! Så jag fick åter en akuttid på ögonmottagningen. De gjorde ögontrycksmätningar, trycket var lite högre i det vänstra ögat och ännu rödare. Man valde nu att göra ett ultraljud och jag fick istället diagnosen både främre och bakre sclerit samt myosit, som innebär inflammation i musklerna kring ögat. Man satte därför in lite aggresivare behandling med ibuprofen, prednisolon och fortsatt lokalbehandling. Det gick ytterligare några dagar och på söndagen fick jag åter ringa till ögonakuten, nu hade jag fått samma besvär även i höger öga. Nu blev det eld i knutarna. Man skickade mig nu till akuten och inläggning på MAVA för att få intravenös steroidbehandling eftersom det nu allvarligt riskerade synen och tidigare behandling inte stoppat fortskridandet utan jag blev ändå sämre.

 

Jag fick besök av en ögonspeciallist varje dag där de gjorde . Efter 1 vecka fick jag flytta från MAVA då man nu ansåg att jag enbart var en ögonpatient och eftersom intravenös behandling inte riktigt heller hade hjälpt. Totalt sett var jag inlagd i 3 veckor drygt och läkarna blev inte riktigt kloka på vad som var fel. Jag såg nu inte mer än 3% på vänster öga och några procent bättre på höger öga. Jag hade ingen skärpa alls så allt var mest bara ett enda sudd. När jag blev utrskriven hade jag fortfarande lokalbehandling och kortisontabletter. Jag hade en återbesökstid om en vecka. 

 

Sedan blev det ett besök varje vecka under ett antal veckor framöver. När jag var där sist sa läkare "vi vet inte vad vi behandlar" och det beslutades att jag sakta skulle trappa ut kortisonet. Detta eftersom jag behandlats under flera veckor och eftersom jag riskerar att bli ytterligare mer benskör om jag bendlas med kortison. Man pratar om att EDS kan vara en bidragande orsak till denna försämring av synen. 

 

Tillslut så beslutade man att jag behöver få träffa en neuroftalmolog och det väntar jag på ännu, jag har fått en tid i mitten på januari. I väntan på det besöket har jag ombetts att höra av mig direkt om något blir sämre. Jag uppmanas också att byta ut glaset på det högra ögat. Man har nämligen sett att synen blivit något bättre på det ögat och att det har stabiliserats. Vad gäller vänster öga ser jag fortfarande inte bättre än några procent. Men jag hoppas fortfarande att synen ska förbättras även på det ögat. Jag ska boka tid till en optiker för att byta glaset. Men det blir ju först nästa år.