Neurorehab, period 2

Jag börjar där jag är nu och backar bandet i kommande inlägg.
 
Just nu befinner jag mig på sjukhuset i Uddevalla, jag påbörjade min andra rehabperiod på neurorehab förra måndagen. Inte mycket har ändrats vad gäller upplägget och mina mål: "Att återfå så mycket funktion det bara går"! Förhoppningen är såklart att jag ska lära mig att gå igen. Men processen är lång och vägen dit är långt ifrån rak. 
 
Under den här perioden kommer jag att bo på sjukhusets övernattningsenhet under vardagarna. Detta för att kunna lägga all energi på rehabiliteringen, man kan väl säga att jag har lagt i en andra växel. Jag kommer dessutom att träna på egen hand på onsdagar, dagen som egentligen bara ska innebära vila, kommer innebära axelpass i gymmet och egenträning i bassängen. Det känns ändå bra att utnyttja de här sex veckorna så mycket det går, även om det sliter hårt på kroppen så hoppas jag det är mödan värd i slutändan.
 
Jag har fått en ny sjukgymnast den här omgången, eller egentligen är det två eftersom den ordinarie sjukgymnasten är sjukskriven på halvtid. Väldigt rörigt med en ny person, med nya tankar och nya metoder. Men jag är öppen för att testa nya övningar, så länge det inte gör alldeles för ont eller gör mig sämre på något sätt. Jag kommer åtminstone som det ser ut nu vara mer i bassängen på egen hand, kan ju bli intressant att se hur det kommer gå. Sist hade jag ju sjukgymnasten med mig i bassängen varje gång så att jag kunde genomföra rörelserna ordentligt. Jag vet inte riktigt hur jag ska klara det själv, men jag får testa och resonera med den nya sjukgymnasten. Hon verkar dock inte villig att vara med mig i bassängen så det kan jag nog glömma.
 
Något jag kommer få fortsätta med som tidigare är avspänningen och bågskyttet. Det känner jag mig väldigt positiv inför då jag upplever att avspänningen ger mycket och bågskyttet är en rolig grej samtidigt som det är väldigt bra träning. Jag brukar försöka stå i barr när jag skjuter och det hoppas jag kunna göra så länge kroppen är med på noterna. 
 
Idag har jag hunnit med arbetsterapi i grupp på förmiddagen och eftermiddagen. Jag fick påbörja ett korsstygn samt fortsätta på det 500-bitars pussel jag påbörjade förra veckan. Innan lunch hade jag första individuella passet med sjukgymnasten, det var ett tufft pass där jag först övade på att ta mig ner från rullstolen. Sedan fick jag ligga på rygg samtidigt som två sjukgymnaster arbetade emot mina rörelser med armarna och sedan på vänster ben. Det var extremt jobbigt samt smärtade en hel del, speciellt i höften på vänster sida. När övningarna var färdiga övade jag på att ta mig upp i rullstolen igen. Efter detta kanske man trodde att passet var slut, men icke, då skulle de dessutom ha mig att stå med ett gåbord. Så jag stod med gåbordet, tog några steg, framförallt med vänster ben. Vi övade på att lägga över tyngd på det högra benet, men det gör så himla ont. Dels i höften och dels i foten. Höften vill gärna skjuta ut i sidan och ledkulan glida lite ur läge vilket såklart gör rätt så ont. Men jag hoppas kunna få ordning på detta ganska snart, det kommer göra det lättare att ta mer ordentliga steg med det vänstra benet. Sedan kommer såklart utmaningen med att lära mig förflytta och ta steg även med det högra benet, men som sagt är vägen dit inte spikrak. 
 
Nu är det dags för middag här på sjukhuset, blir spännande att se vad det blir den här gången. Jag är ju lite extra besvärlig och ska ha laktosfri kost. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0