Infektion och inställd operation
Den 15/3 var jag hos tandläkare för att äntligen bli av med mina visdomständer i överkäken som gör att jag biter mig i kinden. Initialt hade man sagt att de skulle ta bägge tänderna samtidigt men när jag väl var där ville tandläkaren börja med den som var mest besvärande då hon beroende på tidsåtgång inte visste om hon skulle hinna dra ut bägge två.
De bände och slet i omgångar, både för min skull och för tandläkarens då hon fick kramp i handen. Som vanligt tog tandläkarbedövningen dåligt, jag fick till att börja med dubbel dos lokalbedövning. Efter 10min fyllde man på och efter ca 30min till så fick man åter fylla på med dubbel dos. Ändå så släppte bedövningen på slutet innan tanden äntligen lossnade. Det tog ungefär 1,5h plågsamma timmar. Behöver jag förtydliga att jag avskyr tandläkaren och ligger på helspänn konstant?!
Jag fick veta att i samband med utdragningen så hade en bit av käkbenet brutits loss men i övrigt såg det bra ut och det blödde inte så jättemycket heller. Rötterna på tanden pekade i motsatt riktning mot varandra och det var en del i varför det varit så svårt att dra ut tanden.
Jag blev inte direkt svullen första dygnet men jag hade riktigt ont! Torsdag och fredag gick och visst hade jag ont, men inte onormalt ont med tanke på utdragningen. Men på lördag började jag vara väldigt svullen och hade ont vilket gjorde att jag inte kunde prata då varje rörelse av tungen gjorde ont. Jag fick i mig dåligt med vätska och kunde med nöd och näppe få i mig lite yoghurt eftersom jag hade fått allt svårare att svälja pga svullnaden.
Söndag natt vid kl. 2 så vaknade jag när sambon var upp på toaletten och jag märkte då hur mycket jag frossade. Hela kroppen krampade för jag frös så och jag hade svårt att andas ordentligt, dels pga skakningarna men även för att jag hade svullnat i svalget och ner i halsen och lymfkörtlarna. Jag klev upp och kissade samt tog en temp då jag kände mig extremt matt och mådde allmänt dåligt, hade då 39,1 i feber och stigande. Jag har normalt en temp på 36,5 så vid 39 mår jag riktigt dåligt och är väldigt påverkad. Utöver att det var jobbigt med andningen kunde jag nu inte alls ens svälja min saliv, det bara vände runt i munnen och när jag försökte prata lät det så grötigt att sambon hade svårt att förstå vad jag sa.
Han tyckte att jag skulle ringa 1177 så det gjorde jag. Där blev de oroade pga de inte kunde förstå vad jag sa och jag fick överlämna telefonen till sambon som förklarade situationen. Eftersom jag pratade så väldigt dåligt/grötigt och upplevde att det var svårt med andningen så sa hon att vi skulle ringa 112.
Sagt och gjort, sambon ringde och de skulle skicka en ambulans. Dock inte prio 1 så det dröjde ungefär 1h innan de kom. När de väl var här försökte de titta ner i munnen men eftersom jag inte kunde gapa såg de inte så mycket. De ville att jag skulle ta Betapred för att utesluta en allergisk reaktion. Jag syresatte mig bra och när de kollade tempen sa deras termometer 37,8 så de ansåg inte att jag behövde följa med till akuten utan kunde söka mig till tandläkaren på morgonen om jag inte försämrades.
Direkt när de åkt gick jag åter igen upp och tog en temp rektalt, den visade 39,2 så jag vet inte varför deras mätning inte alls stämde.
Vi la oss och sov i några timmar till och direkt tandläkaren öppnade satte jag mig i en taxi dit för undersökning. Först förstod inte tandläkaren som tog emot mig hur dålig jag var och ville skicka hem mig med penicillin i tablettform. Men när jag efter mycket om och med hade lyckats förklara att jag inte kunde svälja min saliv ens, hade haft ambulansen på besök och över 39 graders feber så valde han att ringa till käkkirurgen. De ville definitivt att jag skulle komma akut till dem och att även en Öron-, näsa- halsläkare skulle titta på mig.
På käkkirurgen fick jag innan läkaren kollade i munnen höra att det var väldigt ovanligt med spridda reaktioner efter en utdragning i överkäken. Men kort efter att hon börjat undersöka mig så beslutade hon att jag måste läggas in med intravenös antibiotika. Jag fick komma upp till avdelningen där de tog lite blodprover och direkt började ge mig första dosen antibiotika. Jag mådde verkligen inget vidare och efter att jag fått en sängplats sov jag bort större delen dåsade jag bort större delen av dygnet. Jag fick två olika varianter av antibiotika omlott om varandra. Först i efterhand förstod jag att jag var väldigt nära att få blodförgiftning så det var inte konstigt att man behandlade mig aggresivt.
Dagen efter jag blev inlagd var jag inplanerad på operation av tummen. Men den tvingades vi tyvärr ställa in då risken var för stor att jag skulle få en infektion i skelettet om man skulle genomfört operationen.
Igår var jag återigen hos tandläkaren för att dra ut den andra visdomstanden. Men det blev inget med det då tandläkaren hade diskuterat med sina kollegor och man tyckte fortfarande att det var för nära inpå infektionen. Dessutom tyckte de att man skulle göra det på käkkirurgen istället då de har bättre möjlighet till övervakning där.
Så nu väntar jag på tid för att dra ut den andra visdomstanden hos käkkirurgen och på att få en ny tid till ortoped. Vi får se hur lång tid det tar!
Kommentarer
Postat av: Bea
Det var länge sen jag var in och läste nu, men jag ser att du fortfarande bloggar. Minns när jag började läsa din blogg och du inte visste vad du led av. Låter dock som att du får byta namn på bloggen nu till "sjukmedenmassadiagnoser". Fattar inte hur du lyckas drabbas av så mycket hela tiden, men du verkar ändå kämpa på och inte ge upp, vilket gör mig glad att se. Kram på dig!
Svar:
Att leva med EDS.
Trackback
