Sjukgymnastik 28 & 29
Om man läst mitt tidigare inlägg kan man säkert snabbt dra slutsatsen att sjukgymnastiken dessa två gånger inte heller har varit speciellt bra. Kroppen har strejkat. Ljumsken/höften/lårmuskeln ger mig fortfarande problem. Sliter mig igenom alla övningar i alla fall, även om kroppen och knoppen säger STOPP! I tisdags fick jag sätta mig ner flera gånger under träningen för att inte riskera att svimma eller ramla då jag hade hjärtklappning och yrsel. Nu hoppas jag verkligen att jag kan komma på rätt köl igen under helgen. Så att jag kan komma tillbaka fit for fight på måndag igen! :)
En vecka har gått..
Så var det en vecka sedan sist jag skrev här. Anledningen, jag mår och har inte mått helt 100. Magen fortsätter ställa till med besvär, förstoppningen vägrar ge sig, vilket efter ett par dagar resulterar i akut diarré och extrema magkramper/magknip så man tror man ska svimma. Idag fick jag en sådan "attack" och satt på toa i över 1 timme. Kraschade i sängen i 1,5 timme efteråt för att ta igen mig och i hopp om att huvudvärken jag fått under toabesöket skulle släppa. Men huvudvärken hänger kvar, så länge jag inte anstränger mig går det ändå hyfsat.
Resten av kroppen då? Ja, i tisdags var kroppen helt ur fas. Jag hade hjärtklappningar och yrsel hela dagen. Inte kul att vara på sjukgymnastik. Lederna har varit extra möra och jag har helst av allt bara velat sova bort dagarna. Sovit har jag också gjort i massor under dagarna. Har jag känt mig mer fylld av energi av det?! Nej, men jag har i alla fall sluppit känna lika mycket.
Var på apoteket och köpte movicol idag så jag hoppas att jag får ordning på magen, känns som att den drar ner allt annat i skiten (hö hö).
Om ni undrar? Ja, jag är lite bitter! Jag tycker det räcker nu för ett tag, jag måste få återhämta mig. Hör du det kroppen?! Låt mig få vara en stund!
Resten av kroppen då? Ja, i tisdags var kroppen helt ur fas. Jag hade hjärtklappningar och yrsel hela dagen. Inte kul att vara på sjukgymnastik. Lederna har varit extra möra och jag har helst av allt bara velat sova bort dagarna. Sovit har jag också gjort i massor under dagarna. Har jag känt mig mer fylld av energi av det?! Nej, men jag har i alla fall sluppit känna lika mycket.
Var på apoteket och köpte movicol idag så jag hoppas att jag får ordning på magen, känns som att den drar ner allt annat i skiten (hö hö).
Om ni undrar? Ja, jag är lite bitter! Jag tycker det räcker nu för ett tag, jag måste få återhämta mig. Hör du det kroppen?! Låt mig få vara en stund!
Hur orkar man egentligen?!
Jag förvånas av mig själv och andra med HMS/EDS, hur orkar vi egentligen?! Ibland känner jag och många andra för att bara ge upp! Kasta in handduken och ligga som ett kolli i sängen, dag in och dag ut. Men av någon anledning så kämpar vi vidare. Visst kan sängliggande vara en del av livet vissa perioder men jag har i alla fall hittills tagit mig upp därifrån efter mycket om och men.
Jag försöker leva som "alla andra" men jag märker mest själv att jag inte riktigt hänger med. Jag orkar inte som andra gör. Många märker nog inte min trötthet och att min energi är obefintlig eftersom jag är väldigt duktig på att dra på mig ett leende. En positiv inställning kommer man långt på. Men innerst inne gnager det, jag orkar inte som andra!
Jag försöker leva som "alla andra" men jag märker mest själv att jag inte riktigt hänger med. Jag orkar inte som andra gör. Många märker nog inte min trötthet och att min energi är obefintlig eftersom jag är väldigt duktig på att dra på mig ett leende. En positiv inställning kommer man långt på. Men innerst inne gnager det, jag orkar inte som andra!
Idag hade jag exempelvis kunna ligga kvar i sängen hela dagen, men gör jag det? Nej, jag kliver upp trots att kroppen inte är med på noterna. Jag kommer nog få ta mig åtminstone en vila under dagen för att orka med men jag är i alla fall uppe. Jag vet inte om det är rätt eller fel, kanske borde jag lyssna på kroppen och stanna i sängen hela dagen men det är inte sådan jag är. Med mycket mental viljestyrka och lite jävlar annamma klarar man mer än man tror! :)
Ingen toppendag idag..
Tur att jag inte har några föreläsningar eller andra lektioner i skolan idag. Idag är jag inte på topp! Känns som att jag redan har slut på energi, kroppen och huvudet värker trots att jag tagit min morgondos 2x Alvedon 665mg. Kanske är det väderomslaget som jag påverkas av eller kanske är det en förkylning på G?!(Hoppas inte!!!) Jag har ju lyckats hålla mig ifrån att bli sjuk hela vintern så någon gång slår det väl tillbaka.
Har ingen vidare aptit heller, känner mig smått illamående och inte hungrig. Frukosten som jag äter nu får jag nästintill tvinga i mig, jag vet att jag behöver energin. Speciellt eftersom jag inte åt speciellt mycket igår heller.Har fortfarande problem med magen, jag får inte riktigt igång tarmen igen och måste ta microlavemang för att det ska komma ut nått. Kanske det som gör att aptiten inte riktigt finns idag.
Idag ska jag TA DET LUGNT, börja titta på en seminarieuppgift som vi fick igår, läsa igenom labben till imorgon, se tv-serier, tvätta lite och vila! Hoppas på en bättre dag imorgon :)
Besök på OTA (Ortopedtekniska)
I måndags var jag iväg på mitt andra besök på OTA för att få axelortos, knäortos och höftledsbälte. Jag kom dock hem med endast 2/3 hjälpmedel.
Besöket började med att kvinnan (samma som jag hade sist) frågade lite allmänt om hur jag tycker det har gått med de hjälpmedel jag fick förra gången. Mitt svar blev självklart att det blivit till det bättre, fotledsortoserna och inläggen gör mig mycket stabilare när jag går. Dessutom avlaster det fotleden de dagar jag har mera ont. Efter ett tag kom vi in på de nya hjälpmedlen som jag skulle få, vi diskuterade lite kring vad jag hade för besvär som jag ville avhjälpa. Knäortosen var inga som helst problem, jag förklarade som det var att mina knän är instabila men att vänstra knät är något värre. Knät faller lätt bak i ytterläge och jag får ont. Höftledsbältet var inte heller några problem, hon mätte runt höfterna för att hitta en lämplig storlek. När jag tog på mig höftledsbältet kändes det väldigt avlastande. Det kommer att bli perfekt för att förhindra att jag skjuter ut höfterna när jag går och för att hålla ihop bäckenet.
Axelortosen däremot, den fick jag åka hem utan. Jag berättade att jag har problem med att vänstra axeln subluxerar under nätterna vilket gör att jag dels sover ännu sämre men också att jag får ont. Hon tyckte dock inte att en axelortos var något bra alternativ då hon ansåg att den skulle glida upp i armhålan då det inte finns något bra sätt att fästa den. Istället uppmanade hon mig att lära mig att sova i någon annan ställning. JÄTTELÄTT för en som inte kan ligga hur som helst, att ligga på sida är det som ger mig minst smärta och gör att jag åtminstone får sova någon timme åt gången innan jag vaknar av värk och måste ändra position till andra sidan. Dessutom skrev jag ett inlägg på FB och fick veta att det finns andra som har axelortoser på nätterna och dem glider inte det minsta! Tycker det var konstigt att hon sa att den skulle glida upp i armhålan utan att en prova. Jag ville ju ha den av en anledning och var villig att i alla fall göra ett försök. Men nej, det ansåg inte hon var någon bra lösning.
Jaja, inte mycket att göra åt saken, det är som det är. Får väl se om jag kan hitta något annat sätt att sova på, om inte så får jag väl be om att få en axelortos igen. Jag är i alla fall supernöjd med de 2 hjälpmedel som jag faktiskt fick med mig! :D
Sjukgymnastik 27
Igår var jag på sjukgymnastik. Dagsformen var ganska bra och jag körde igenom alla övningar, inklusive bosubollen!!:D Fick "hjälpa" lite med händerna under vänstra benet då min vänstra höft/ljumske fortfarande gör ont men skam den som ger sig!
Frågade sjukgymnasten om han kunde komma med någon övning för att få bukt med problemet. Testade först en med vikter men den uteslöt vi snabbt då jag fick mycket mer ont och sjukgymnasten tyckte det var onödigt att provocera leden. Istället fick jag lägga mig på en brits och kan kände över leden, då kom han fram till att det nog är en kombination mellan smärta i höftböjaren(ljumsken) och lårmuskeln. Jag får nämligen mer ont när jag lyfter benet och har knät böjt, konstigt.
Han tyckte sedan att vi skulle prova töja/stretcha men det har aldrig fungerat för mig då jag nästan aldrig känner någon töjning. När han visade hur jag skulle göra kände jag i princip ingenting. Istället fick jag åter lägga mig på britsen och dra foten upp mot låret (som man gör när man stretchar främre lårmuskeln) men då inte det heller kändes så lyfte han upp under knät. När han kommit en bit bakåt började jag känna sträckning. Dock tyckte han inte längre att vi ens skulle töja, vi skulle avvakta för att se hur det utvecklas. Än så länge har jag fortfarande ont så vi får se vad han säger på fredag (om han kommer ihåg).
Sjukgymnastik 26
Idag hade jag inte lika ont i svanskotan. Kunde köra rodd som uppvärmning och sedan gjorde jag alla övningar utom 1. Att det var smärtfritt ska jag inte påstå men jag kunde i alla fall göra dem till skillnad mot i tisdags.
Bosubollen fick jag hoppa över idag också, han inte fråga sjukgymnasten om det möjligtvis är en sträckning av ljumsken/höftböjaren som gör att jag måste använda händerna för att lyfta upp benet. Min sjukgymnast blev tvungen att gå innan jag var färdig. Jag frågade därför en annan sjukgymnast om råd, för att få reda på om det är ljumsken/höftböjaren som gör ont. Det trodde hon. Frågade då om hon visste någon enkel övning som jag kunde göra för att minska smärtan men då fick jag minsann höra att jag skulle prata med MIN sjukgymnast om övningar. Så jag får fråga sjukgymnasten på måndag.
Bosubollen fick jag hoppa över idag också, han inte fråga sjukgymnasten om det möjligtvis är en sträckning av ljumsken/höftböjaren som gör att jag måste använda händerna för att lyfta upp benet. Min sjukgymnast blev tvungen att gå innan jag var färdig. Jag frågade därför en annan sjukgymnast om råd, för att få reda på om det är ljumsken/höftböjaren som gör ont. Det trodde hon. Frågade då om hon visste någon enkel övning som jag kunde göra för att minska smärtan men då fick jag minsann höra att jag skulle prata med MIN sjukgymnast om övningar. Så jag får fråga sjukgymnasten på måndag.
Magen, lägg ner!
Kanske är jag förstoppad, eller vad är det som är fel med magen?! Jag blir inte riktigt klok. Har haft ont i magen, en brännande obehagskänsla i ett par veckor nu. I söndags fick jag plötsligt vattniga diarréer och magkramper. På kvällen tillkom uppblandat blod. Måndag morgon fick jag ytterligare en magkramp men ingenting kom ut. Sedan dess har magen bubblat, varit uppsvälld men ingenting har kommit ut mer än en mindre mängd slem.
Jag vet att man kan få förstoppningsdiarré om man är förstoppad. Jag misstänkte att jag kunde vara förstoppad så jag har ätit fibrer, druckit massa vatten och försökt äta annat som jag har hemma som kan att få fart på magen. Men nej, magen vill inte samarbeta. Skulle väl vara typiskt om magen sätter fart på riktigt imorgon igen, då ska jag både skriva tenta och flyga. Så nu uppmanar jag magen att lägga ner sin stridsyxa och bli sams med mig igen!
Sjukgymnastik 23
Igår var det tungt! Magproblemen tar energi så inte så konstigt att det var extra jobbigt.
När jag hade gjort uppvärmningen på roddmaskinen och börjat göra övningarna (var inne på övning nr 2, bäckenlyft/höftlyft) så kom min sjukgymnast och sa att han såg att det var extra kämpigt idag. Han såg direkt på mitt ansiktsuttryck att det var lite mer sammanbitet mot vad det brukar vara. Tänk så rätt han hade! Rätt fräckt att han lärt sig se när jag har mina sämre dagar.
Berättade om att jag haft trassel med magen under helgen och att det tagit en hel del energi. Han förstod. Han tyckte jag skulle göra så gott jag kan men inte pressa mig för mycket.
Jag tog också upp problemet med övningen när jag står på avsatsen. Jag upplever en känsla av att höger höft hamnar "ur läge", det känns obehagligt men gör inte speciellt ont. Han studerade mig när jag gjorde övningen men såg inget konstigt, däremot kunde han se att jag fick anstränga mig väldigt kraftigt just för att inte låta höfterna glida iväg. Han trodde därför att det handlade mer om en känsla från de muskler som får arbeta så hårt. Uppmaningen var att fortsätta köra på! Får lita på det han sa och förhoppningsvis försvinner obehaget när musklerna blivit starkare.
När jag hade gjort uppvärmningen på roddmaskinen och börjat göra övningarna (var inne på övning nr 2, bäckenlyft/höftlyft) så kom min sjukgymnast och sa att han såg att det var extra kämpigt idag. Han såg direkt på mitt ansiktsuttryck att det var lite mer sammanbitet mot vad det brukar vara. Tänk så rätt han hade! Rätt fräckt att han lärt sig se när jag har mina sämre dagar.
Berättade om att jag haft trassel med magen under helgen och att det tagit en hel del energi. Han förstod. Han tyckte jag skulle göra så gott jag kan men inte pressa mig för mycket.
Jag tog också upp problemet med övningen när jag står på avsatsen. Jag upplever en känsla av att höger höft hamnar "ur läge", det känns obehagligt men gör inte speciellt ont. Han studerade mig när jag gjorde övningen men såg inget konstigt, däremot kunde han se att jag fick anstränga mig väldigt kraftigt just för att inte låta höfterna glida iväg. Han trodde därför att det handlade mer om en känsla från de muskler som får arbeta så hårt. Uppmaningen var att fortsätta köra på! Får lita på det han sa och förhoppningsvis försvinner obehaget när musklerna blivit starkare.
Magknip/magkramper
Har ju haft en obehagskänsla i ett par dagar. Idag kom bakslaget och jag fick magknip som inte är av denna jord. Tårarna rann och jag vek mig dubbel av smärta. Var nästan så att jag kräktes för att det gjorde så ont. Det som kom ut var mer som vatten än något annat, känns inte riktigt okej att "kissa" när det handlar om nr 2. Satt närmare 1 timme på toa, sambon blev orolig för mig.
När jag får dessa magknip/kramper vet jag inte var jag ska ta vägen. Det gör så sjukt ont. Man kan likna det med att någon försöker gräva ut tarmarna på en. INTE roligt!
Hoppas verkligen på en stabilare mage imorgon. Har tagit en dimor som förhoppningsvis lugnar magen lite. Men nu blir jag väl förstoppad istället... inte ett dugg roligare!
När jag får dessa magknip/kramper vet jag inte var jag ska ta vägen. Det gör så sjukt ont. Man kan likna det med att någon försöker gräva ut tarmarna på en. INTE roligt!
Hoppas verkligen på en stabilare mage imorgon. Har tagit en dimor som förhoppningsvis lugnar magen lite. Men nu blir jag väl förstoppad istället... inte ett dugg roligare!
Sjukgymnastik 20 & 21
I torsdags gick träningen hyffsat. Smärtorna från höfterna ger mig fortfarande problem i vissa övningar. Men i övrig gick det som förväntat. Pratade lite med sjukgymnasten som tyckte jag skulle hoppa över 2 av övningarna om dem inte känns okej när jag provar. Jag ska inte få ont av dem.
Idag gick det också bra. Höfterna kändes något bättre och jag fick reda på vad balanspuckarna heter så nu ska jag köpa mig lite träningsutrustning hit hem.
Jag tror att jag har svalt det faktum som framkom på uppföljningen, jag har börjat ställa in mig på att träna hemma. Motivationen att göra det så bra som möjligt den sista tiden jag tränar med sjukgymnasten har kommit tillbaka och det känns roligt att träna igen. Ser fram emot fredagens pass!
Jag tror att jag har svalt det faktum som framkom på uppföljningen, jag har börjat ställa in mig på att träna hemma. Motivationen att göra det så bra som möjligt den sista tiden jag tränar med sjukgymnasten har kommit tillbaka och det känns roligt att träna igen. Ser fram emot fredagens pass!
Uppföljning och sjukgymnastik 19
Igår var hade jag ju uppföljning med sjukgymnasten innan det var dags för sjukgymnastiken. Jag måste säga att uppföljningen gjorde mig mer ledsen och nedstämd än den var rolig och motiverande. Först diskuterade vi varför jag blivit remitterad dit och varför jag tränar sjukgymnastik. Sedan gick vi igenom om jag upplever någon förbättring, vilket är både och, jag upplever inte att jag blivit sämre i alla fall och det känns så otroligt skönt att i alla fall göra något åt det! Att inte bara sitta på rumpan och vänta på att bli sämre. Mitt dåliga minne gör dock att jag inte riktigt kommer ihåg vad som sas.
Anledningen till att uppföljningen gjorde mig ledsen och nedstämd var att sjukgymnasten berättade att vi borde komma till ett avslut, ett avslut där jag sedan letar mig någon annan stans för att träna. Han trodde dock att jag behöver åtminstone 2 månader till men sedan skulle vi har ytterligare en uppföljning där vi skulle försöka nå ett avslut.
Jag vill inte ha något AVSLUT jag vill fortsätta. Sjukgymnasten och sjukgymnastiken har ju varit min stöttepelare, hur ska jag klara mig utan? Jag har inte motivationen till att hålla igång en träning på egen hand, det spelar ingen roll om det är hemma eller på något gym. Jag behöver någon som hjälper och motiverar mig, framförallt behöver jag också någon som kan säga åt mig när kroppen signalerar att det räcker för dagen. Jag pressar mig alltid för mycket vilket sliter mer på kroppen än det gör gott. Jag behöver någon som kan säga att jag ska nöja mig med hälften. Det är så svårt när huvudet vill så mycket men kroppen egentligen inte orkar och än så länge vinner min envishet alla dagar i veckan. Om vi kommer till ett avslut vem ska då ge mig alternativa övningar när någon del av kroppen protesterar, eller vem ska då förklara varför kroppen gör som den gör. Min sjukgymnast förstår mig till skillnad mot MÅNGA andra inom sjukvården som jag träffat.
Det låter kanske löjligt men jag grät faktiskt en stund igår för att jag vill inte att den här delen av mitt liv ska försvinna. För en gångs skull känns det som att jag bestämmer över kroppen och inte tvärt om. Visst gör sjukgymnastiken att kroppen är fullkomligt uttömd efteråt och dagen efter har jag mera ont. Men i det långa loppet hjälper det ändå mig. Exempelvis kan jag nu när jag har fotledsortoserna, inläggen i skorna och har tränat stabilitet gå lite längre sträckor igen utan att gå i snigelfart och utan att få extremt ont. Ont får jag fortfarande men inte lika illa som tidigare!
Ska höra om det inte finns möjlighet till någon kompromiss där jag fortfarande har kvar min kontakt med sjukgymnasten men att jag kanske inte tränar 2 ggr i veckan utan kanske 1 gång i månaden tillsammans med sjukgymnasten och resten själv. Jag vill ju inte förlora kontakten men den som faktiskt förstår mig, det känns väldigt viktigt!
Nej, nu ska jag sluta beklaga mig. Det är bara svälja och acceptera att det är såhär det kommer att bli vare sig jag vill eller inte.
Sjukgymnastiken hur gick den då?
Mja, den gick sådär. Kan ju inte påstå att motivationen var på topp efter uppföljningen. Fick dessutom väldigt ont i höfterna, vet inte om jag av misstag gjorde någon dum rörelse. Detta ledde till att jag fick hoppa över hälften av 2 övningar. Det var stegen på bosubollen och övningen där jag står med hälarna utanför en avsats. Hoppas på bättre resultat på torsdag!
Ont i ländryggen, ömma ryggkotor och ett hjärta som slår volter!
I veckan har kroppen varit lite halvt avtrubbad. Orken har inte riktigt infunnit sig och jag misstänker att det kanske var min blödning som medförde att kroppen behövde återhämta sig.
Jag har upplevt något som jag aldrig upplevt förut under veckan, jag har aldrig haft så ont i ryggen tidigare. Jag har fortfarande ont i ländryggen och är öm över några kotor i bröstryggen men det är något bättre. I mitten på veckan kunde jag inte ens ligga så att något (täcket) låg emot kotorna för att det var så ömt. Misstänker att det kanske hör ihop med min revbensupphakning. Ska ta upp det med sjukgymnasten på måndag om jag fortfarande har ont.
Smärtan i ländryggen tror jag förstärktes av att min trevlig vecka gjorde antågande. Det brukar kunna bli så att smärtorna sprider sig. Idag fick jag "växtvärk" i båda benen så jag visste knappt var jag skulle ta vägen ett tag men efter att jag tagit 2 Alvedon så gav värken med sig som tur är.
I samband med dessa ryggsmärtor så har jag också haft en strålande smärta ut i vänstra armen (den sida som revbensupphakningen sitter), lite domningskänsla. Igår fick jag även lite smärtor från bröstet, det gjorde ont i samband med hjärtslagen. Så kan jag faktiskt få ibland, undra varför? Nu när vi ändå är inne på hjärtat så har jag på senaste tiden också fler gånger upplevt att "hjärtat slår volter" i bröstet på mig. Ja, mitt hjärta gör lite som det vill ibland med hjärtklappningar hit och volter dit. Men man gjorde ett 24h- EKG där man inte såg något så jag kan nog sova lugnt!
Jag tror allt hänger ihop med varandra, stressen i skolan, blödningen gjorde mig vissen, kroppen tog smällen och nu är jag under återhämtning. Jag är nog snart fit for fight ;D
Sjukgymnastik 17 & 18
Var på sjukgymnastik i måndags och i torsdags. Har inte haft ork eller möjlighet att skriva här förrän nu. I veckan har jag tränat "på egen hand" på sjukgymnastiken då min sjukgymnast har semester. Det har gått okej utifrån de förutsättningar jag har haft (hur kroppen har betett sig i veckan).
Det känns mycket bättre nu när vi bytte ut höft/bäcken lyften och använde en boll istället och att jag hela tiden har båda benen på bollen. Mycket snällare mot höfterna då jag faktiskt orkar hålla stabiliteten bättre.
På måndag har vi uppföljning, ska bli spännande att se vad det innebär! :D
Det känns mycket bättre nu när vi bytte ut höft/bäcken lyften och använde en boll istället och att jag hela tiden har båda benen på bollen. Mycket snällare mot höfterna då jag faktiskt orkar hålla stabiliteten bättre.
På måndag har vi uppföljning, ska bli spännande att se vad det innebär! :D
Slut smärtstillande!!
Jag måste verkligen ha sämst minne. Hur kunde jag glömma det igen?! Har nu glömt att hämta ut mina Alvedon 665mg under en och en halv vecka. Så nu har jag fått portionera ut och dra ner på dosen till ett minimum så att det åtminstone räcker fram till måndag. Igår, idag och på söndag kommer jag bara ta en dos innan jag ska sova. Detta för att jag överhuvudtaget ska få sova någorlunda bra.
Jag vaknade i morse av värk i ryggen, gav tillslut upp att ligga kvar då kroppen gjorde ont och jag hela tiden fick ändra kroppsläge för att uppnå lite lindring. Sambon som jobbat natt ville jag inte väcka genom mitt snurrande så det fanns ännu en anledning till att kliva upp.
Nåja, det är bara skylla mig själv och pina mig igenom de här dagarna. Som tur är så ska jag mest plugga hela dagarna så förhoppningsvis är jag ganska snäll mot kroppen så att den inte protesterar allt för mycket.
Hoppas ni får en fin dag!
Jag vaknade i morse av värk i ryggen, gav tillslut upp att ligga kvar då kroppen gjorde ont och jag hela tiden fick ändra kroppsläge för att uppnå lite lindring. Sambon som jobbat natt ville jag inte väcka genom mitt snurrande så det fanns ännu en anledning till att kliva upp.
Nåja, det är bara skylla mig själv och pina mig igenom de här dagarna. Som tur är så ska jag mest plugga hela dagarna så förhoppningsvis är jag ganska snäll mot kroppen så att den inte protesterar allt för mycket.
Hoppas ni får en fin dag!
Blodet droppar
Ja, säger egentligen allt. Vid senaste toalettbesöken så har jag kunnat säga: blodet droppar, blodet droppar. Gjorde en uppskattning av hur mycket blod det har kommit de senaste toalettbesöken och de är faktiskt mellan 15-20ml. Vet inte om det är en riklig blödning eller om det är ganska normalt vid exempelvis fissurer eller hemorrojder.
I vilket fall som helst så tänker jag ta upp det på fredag när jag har telefontid till läkaren (om det inte är så att läget har stabiliserat sig). Hittills idag har jag gått på toa en gång och då blödde det inte speciellt mycket. Det blev lite rött/rosa på pappret men det var allt. Försöker att vara extra försiktig när jag torkar mig. Så håller det sig såhär lugnt så bryr jag mig inte om att ta upp det. Känns ju dumt att dra igång undersökningar och provtagningar om det har slutat blöda för då kommer man ju troligtvis inte att upptäcka något konstigt ändå.
I vilket fall som helst så tänker jag ta upp det på fredag när jag har telefontid till läkaren (om det inte är så att läget har stabiliserat sig). Hittills idag har jag gått på toa en gång och då blödde det inte speciellt mycket. Det blev lite rött/rosa på pappret men det var allt. Försöker att vara extra försiktig när jag torkar mig. Så håller det sig såhär lugnt så bryr jag mig inte om att ta upp det. Känns ju dumt att dra igång undersökningar och provtagningar om det har slutat blöda för då kommer man ju troligtvis inte att upptäcka något konstigt ändå.
Nu, dags att försöka ta tag i pluggandet igen. Sambon är ledig idag så vi får se hur det kommer gå, blir lätt att jag hellre ser en film/serie tillsammans med han än att plugga. Men lite ska jag väl få gjort i alla fall :)
Hoppas ni får en bra dag! :D
Nej nej nej!
Jag har inte tid för detta nu! Motivationen och energin ligger på minus just för tillfället. Blir alltid väldigt låg när jag blöder då tankarna alltid snurrar i HUNDRAÅTTIO...
Ska jag söka vård, borde jag göra det, vårdcentralen, akuten. Hur mycket blöder det egentligen? Det kanske lugnar sig snart. Det finns de som behöver akuten mer än jag. Det är nog bara en fissur. Jag kan ju inte söka akut om det sedan visar sig att det bara är en fissur. Eller kan det vara något annat? Cancer.
Undra hur mitt blodvärde ligger, jag kanske börjar få anemi. Jag kände mig ju vissen hela helgen, ingen energi, obehagskänsla och upplevde andningen lite påverkad. Ska jag berätta för sambon? Nej, det går nog över snart!
Ställde en fråga i en grupp på FB gällande detta och har fått alla möjliga svar, den ena säger att jag kan vara lugn medan den andra säger att jag MÅSTE åka in, att jag borde söka mig till akuten. Så jag vet då inte alls vad jag ska göra.
Mellan allt detta försöker jag få energi och lust till att plugga. Ni kan ju förstå att det inte finns kvar något till detta. Jag sitter bara här och gör mest ingenting. Tänker att: Nu ska jag börja plugga men kommer inte längre än tanken.
NEJ jag har inte tid för detta! Jag behöver fokusera på skolan. Allt detta gör mig stressad och jag hamnar i ond cirkel där jag får mer ont av stressen och då försvinner ännu mer energi. Nej jag får skärpa mig nu! ANDAS, en sak i taget.
Ska jag söka vård, borde jag göra det, vårdcentralen, akuten. Hur mycket blöder det egentligen? Det kanske lugnar sig snart. Det finns de som behöver akuten mer än jag. Det är nog bara en fissur. Jag kan ju inte söka akut om det sedan visar sig att det bara är en fissur. Eller kan det vara något annat? Cancer.
Undra hur mitt blodvärde ligger, jag kanske börjar få anemi. Jag kände mig ju vissen hela helgen, ingen energi, obehagskänsla och upplevde andningen lite påverkad. Ska jag berätta för sambon? Nej, det går nog över snart!
Ställde en fråga i en grupp på FB gällande detta och har fått alla möjliga svar, den ena säger att jag kan vara lugn medan den andra säger att jag MÅSTE åka in, att jag borde söka mig till akuten. Så jag vet då inte alls vad jag ska göra.
Mellan allt detta försöker jag få energi och lust till att plugga. Ni kan ju förstå att det inte finns kvar något till detta. Jag sitter bara här och gör mest ingenting. Tänker att: Nu ska jag börja plugga men kommer inte längre än tanken.
NEJ jag har inte tid för detta! Jag behöver fokusera på skolan. Allt detta gör mig stressad och jag hamnar i ond cirkel där jag får mer ont av stressen och då försvinner ännu mer energi. Nej jag får skärpa mig nu! ANDAS, en sak i taget.
Sjukgymnastik 14
Idag tränade jag själv större delen av tiden eftersom min sjukgymnast var på möte. Jag körde allt som jag brukar, klarade 3 varv på balanspuckarna. Det sista varvet var mest på vilja. Körde armhävningarna mot vägg som funkade okej, känns som att jag tappar kraften och känseln i armarna när jag gör den här övningen. Armarna känns som blygklumpar. Men jag körde ändå 3x5 st. Höft/bäckenlyften var katastrof idag, visserligen gjorde jag 2x6 st precis som jag ska men utan större kvalitet. Jag ramlade i ytterlägena, orkade inte hålla upp bäckenet och fick sendrag i vaden. Fattar inte varför den här övningen inte går framåt. Det känns verkligen inte som att det blir lättare att göra den. Eller jo, men det varierar väldigt från gång till gång. Under sjukgymnastik idag la jag också märke till att min vänstra fotled är betydligt mer instabil än min högra. Så stor och uppenbar skillnad har jag inte uppfattat att det är tidigare.
När jag nästan var färdig kom sjukgymnasten förbi en sväng och frågade hur det gått/går idag. Jag berättade att mina höfter kändes mest idag. Bad därför att han skulle fundera ut en ersättande övning om jag känner som idag att bäcken/höftlyften inte funkar och gör mer ont än nytta. Han skulle kika på det till på fredag! Perfekt!
Obehagskänsla
Det har varit tyst här under helgen. Sambon och jag har varit djurpassare från lördag till söndag. Det har varit en slappar helg och jag har inte rört några skolarbeten på hela helgen. Har inte ens haft igång datorn.
I fredags kväll infann sig dock en obehagskänsla i bröstet/magen. Jag kan inte riktigt sätta fingret på hur det känns men obehag på något sätt. Lite likt ett brännande, ilande, sugande obehag. Har känt mig andfådd och inte haft motivation till just någonting. Känslan finns fortfarande kvar. Magen har känts uppsvälld och irriterad (obehag) och jag har noterat en något större mängd slem. Magen känns glädjande nog bättre idag. Hoppas att dagens sjukgymnastik kan frisläppa lite bra hormoner som får kroppen tillbaka på spåret efter helgens urspårning.
Hoppas ni får en bra dag!
I fredags kväll infann sig dock en obehagskänsla i bröstet/magen. Jag kan inte riktigt sätta fingret på hur det känns men obehag på något sätt. Lite likt ett brännande, ilande, sugande obehag. Har känt mig andfådd och inte haft motivation till just någonting. Känslan finns fortfarande kvar. Magen har känts uppsvälld och irriterad (obehag) och jag har noterat en något större mängd slem. Magen känns glädjande nog bättre idag. Hoppas att dagens sjukgymnastik kan frisläppa lite bra hormoner som får kroppen tillbaka på spåret efter helgens urspårning.
Hoppas ni får en bra dag!
Fotledsortoser
Här kommer lite bilder på hur mina fotledsortoser ser ut, dom gör gott!! Har gått fram och tillbaka till skolan två ggr den här veckan utan kryckor. Visst känns det i höfterna men inte alls som tidigare. Jag känner mig mycket stabilare vilket känns skönt :)
Såhär ser fotledsortoserna ut:
Såhär ser fotledsortoserna ut:
